•
Kontrollera att alla komponenter finns med i satsen.
•
Kontrollera patientens journaler och fråga om han eller hon har några kända
allergier mot kemikalier eller material som kommer att användas under ingreppet.
•
Fyll (flöda) enheten med steril, hepariniserad eller fysiologisk koksaltlösning så att
luftemboli kan undvikas. Tänk på att en del patienter kan vara överkänsliga för
heparin eller ha drabbats av heparininducerad trombocytopeni (HIT) och därför inte
ska få sina portar flödade med hepariniserad koksaltlösning.
•
Om introducersats används ska det kontrolleras noga att katetern går in problemfritt
i introducerhylsan.
II.Under placering:
•
Se till att utrustningen inte kommer i kontakt med vassa föremål. Mekanisk skada
kan inträffa. Använd endast atraumatiska, släta klämmor eller tänger.
•
Var försiktig så att inte katetern perforeras, slits sönder eller fraktureras under
placeringen. Kontrollera att enheten inte läcker eller har skadats när katetern väl
monterats vid porten.
•
Använd inte katetern om det finns något som helst tecken på mekanisk skada eller
läckage.
•
Böj inte katetern i skarp vinkel under implantationen. Detta kan äventyra
öppenhetsgraden i katetern.
•
Följ noga anslutningstekniken som föreslås här så att korrekt kateteranslutning kan
säkerställas och kateterskada undvikas.
•
Suturera inte katetern vid portstammen eftersom denna skulle kunna kollabera eller
skada katetern.
•
Vid användning av isärdragbara introducers:
– För in introducer och kateter försiktigt så att oavsiktlig penetrering av vitala
strukturer i torax kan undvikas.
– Undvik, när isärdragbar introducer används, att skada blodkärl genom att behålla
en kateter eller dilatator som inre stöd.
– Undvik hylsskada genom att samtidigt föra in hylsa och dilatator som en enda
enhet med en roterande rörelse.
EVENTUELLA KOMPLIKATIONER:
•
Användningen av en subkutan port utgör en viktig möjlighet till venåtkomst på
allvarligt sjuka patienter. Men det finns potential för allvarliga komplikationer
inklusive följande:
•
Luftemboli
•
Blödning
•
Brachial plexus-skada hjärtarytmi Hjärttamponad
•
Kateter- eller porterosion genom huden
•
Kateterembolism
•
Kateterocklusion
•
Kateterocklusion, skada eller brott på kateter pga. kompression mellan
klavikeln och första revbenet
•
Kateter- eller portrelaterad sepsis
•
Enheten roterat eller tränger ut
•
Endokardit
•
Extravasation
•
Fibrinbildning
•
Hematom
•
Hemotorax
•
Hydrotorax
•
Intoleransreaktion mot implantat
•
Inflammation, nekros eller ärrbildning i huden över implantatområdet
•
Laceration av kärl eller organ
•
Perforering av kärl eller organ
•
Pneumotorax
•
Spontan felplacering eller retraktion av kateterspets
•
Skada i ductus thoracicus
•
Tromboembolism
•
Kärltrombos
•
Kärlerosion
•
Risker som normalt förknippas med lokalbedövning, narkos, kirurgi och
postoperativ återhämtning
•
Dessa och andra komplikationer är väl dokumenterade i medicinsk litteratur och ska
tas under noggrant övervägande innan porten placeras.
IMPLANTATIONSANVISNINGAR:
•
Läs igenom alla implantationsanvisningarna innan porten implanteras, med
uppmärksamhet på avsnitten "Kontraindikationer, Varningar och
Försiktighetsåtgärder" och "Möjliga komplikationer" i denna handbok innan ingreppet
påbörjas.
FÖREBYGGA AVKLÄMNING
•
Risken för avklämningssyndrom kan undvikas genom att katetern förs in via vena
jugularis interna (VIJ). Införande av katetern i vena subklavia medialt om första
revbensgränsen kan leda till kateteravklämning, vilket i sin tur resulterar i ocklusion
och till att portsystemet inte fungerar under sprutpumpsinjektion.
-58-