Saunan Seinien Tummuminen; Saunahuoneen Lattia; Kiuasteho; Saunahuoneen Ilmanvaihto - Harvia V45E Gebrauchs- Und Montageanleitung

FI

2.1.1. Saunan seinien tummuminen

Saunahuoneen puiset materiaalit, kuten paneeli,
tummenevat ajan mittaan. Tummenemista edesaut-
taa auringonvalo ja kiukaan lämpö. Jos seinäpintoja
on käsitelty paneelin suoja-aineilla, on seinäpinnan
tummuminen kiukaan yläpuolelta havaittavissa hy-
vinkin nopeasti riippuen käytetystä suoja-aineesta.
Tummuminen johtuu siitä, että suoja-aineilla on
huonompi lämmönkesto kuin käsittelemättömällä
puulla. Tämä on todettu käytännön kokeilla. Kiukaan
kivistä mureneva ja ilmavirtauksien mukana nouse-
va hienojakoinen kiviaineskin saattaa tummentaa
seinäpintaa kiukaan läheisyydessä.
Kun kiukaan asennuksessa noudatetaan valmistajan
antamia, hyväksyttyjä asennusohjeita, kiukaat eivät
kuumenna saunahuoneen palava-aineisia materiaaleja
vaarallisen kuumaksi. Ylimmäksi sallituksi lämpöti-
laksi saunahuoneen seinä- ja kattopinnoissa sallitaan
+140 asteen lämpötila.
CE-merkein varustetut saunakiukaat täyttävät kaik-
ki sauna-asennuksille annetut määräykset. Määräyk-
sien noudattamista Suomessa valvoo Turvatekniikan
keskus (TUKES).

2.2. Saunahuoneen lattia

Voimakkaan lämmönvaihtelun takia kiuaskivet ra-
pautuvat ja murenevat käytön aikana.
Kivistä irronneet muruset ja hienojakoinen ki-
viaines huuhtoutuu löylyveden mukana saunan
lattialle. Kuumat kivenmurut saattavat vaurioittaa
muovipintaisia lattiapäällysteitä kiukaan alta ja lä-
hietäisyydeltä.
Epäpuhtaudet kiuaskivistä ja löylyvedestä (esim.
rautapitoisuus) saattavat imeytyä vaaleaan, laatoi-
tetun lattian sauma-aineeseen.
Esteettisten haittojen syntymisen ehkäisemiseksi
(edellä mainituista syistä johtuen) kiukaan alla ja
lähietäisyydellä tulisi käyttää keraamisia lattiapääl-
lysteitä ja tummia sauma-aineita.

2.3. Kiuasteho

Kun seinät ja katto ovat paneelipintaiset ja paneelien
takana on riittävä eristys estämään lämpövuodon
seinämateriaaleihin, kiukaan teho määritetään sau-
nan tilavuuden mukaan. Katso taulukko 2.
Jos saunassa on näkyvissä eristämättömiä seinä-
pintoja, kuten tiili-, lasitiili-, lasi-, betoni- tai kaakeli-
pintoja, on jokaisesta tällaisesta seinäpintaneliöstä
las kettava 1,2 m³:ä saunatilavuuteen lisää ja sen
perusteella valittava taulukkoarvojen mukainen kiu-
asteho.
Hirsipintaiset saunan seinät lämpenevät hitaasti,
joten kiuastehoa määriteltäessä tulee mitattu ilma-
tilavuus kertoa luvulla 1,5 ja valittava sen perusteella
oikea kiuasteho.

2.4. Saunahuoneen ilmanvaihto

Erittäin tärkeää saunomisen kannalta on tehokas
ilmanvaihto. Saunahuoneen ilman pitäisi vaihtua
kuusi kertaa tunnissa. Raitisilmaputki kannattaa
sijoittaa kiukaan yläpuolelle vähintään 500 mm:n
korkeudelle kiukaasta. Putken halkaisijan tulee olla
n. 50–100 mm.
Saunahuoneen poistoilma pitäisi ottaa mahdol-
lisimman kaukaa kiukaasta, mutta läheltä lattiaa.
Poistoilma-aukon poikkipinta-ala tulisi olla kaksi kertaa
raitisilmaputkea suurempi.
Poistoilma on johdettava suo raan hormiin tai lattian
12
SV
2.1.1. Väggarna i bastun mörknar
Basturummets trämaterial, såsom panelen, mörknar
med tiden. Effekten påskyndas av solljus och värmen
från bastuaggregatet. Om väggytorna behandlats
med skyddsämnen för panel, börjar det mörknande
väggpartiet ovanför aggregatet att framträda rätt
snabbt beroende på använt skyddsämne. Träet
mörknar eftersom skyddsämnena har sämre
värmebeständighet än obehandlat trä. Detta har
konstaterats i praktiska test. Även det finkorniga
stenmaterialet som lösgörs från aggregatets stenar
och stiger uppåt med luftströmmarna kan ge upphov
till en mörkare väggyta i närheten av aggregatet.
Om man vid montering av aggregatet följer
tillverkarens godkända monteringsanvisningar,
värmer aggregaten inte upp basturummets brännbara
material till farligt heta temperaturer. Högsta tillåtna
temperatur för basturummets vägg- och takytor är
+140 grader.
Bastuaggregaten med CE-märkning uppfyller alla
givna föreskrifter för bastumontering. Föreskrifternas
efterföljande övervakas av behöriga myndigheter.

2.2. Bastuns golv

Till följd av de kraftiga temperaturväxlingarna vittrar
bastustenarna sönder under användning.
Smulor och finfördelat stenmaterial sköljs med
bad vattnet ut på bastugolvet. Heta stensmulor kan
skada golvbeläggningar av plast under och i närhe-
ten av aggregatet.
Föroreningar i stenarna eller vattnet (t.ex järnhalt) kan
missfärga ljus fogmassa mellan golvets kakelplattor.
För att förebygga uppkomsten av estetiska skador
(till följd av ovan nämnda orsaker) bör golvbelägg-
ningen under och i närheten av aggregatet bestå av
keramiskt material. Eventuell fogmassa bör vara
mörk till färgen.

2.3. Aggregatets effekt

Välj aggregat och effekt utgående från bastu volymen,
om väggar och tak är panelade och om isoleringen
bakom panelen är tillräcklig för förhind rande av
värmeläckage (se tabell 2).
Om det i bastun finns icke isolerade väggytor, t.ex.
ytor av tegel, glastegel, glas, betong eller kakel, skall
för varje kvadratmeter sådan yta läggas till 1,2 m
ver bastuvolymen. Välj sedan aggregat utgående från
den sammanlagda volymen och tabellens värden.
Väggarna i en stockbastu utan annan väggfodring
(panel e.dyl.) värms upp långsamt, varför den upp-
mät ta bastuvolymen bör multipliceras med 1,5. Välj
aggre gat utgående från den sammanlagda volymen
och tabellens värden.

2.4. Ventilation

Det är ytterst viktigt att luftventilationen är effektiv.
Luften i bastun borde växla sex gånger per timme.
Tilluftsröret bör placeras ovanför aggregatet vid
minst 500 mm:s höjd. Rörets diameter bör vara ca
50–100 mm.
Frånluften bör ledas ut så långt från aggregatet
som möjligt, men nära golvet. Frånlufts öppningens
yta bör vara dubbelt så stor som tilluftsöppningen.
Frånluften bör ledas direkt ut i ventilationskanalen
eller till en ventil via ett frånluftsrör som börjar nära
golvet. Frånluften kan också ledas ut under dörren,
utö-
3