Kolstålsvetsning; Rostfritt Stål Svetsning; Aluminiumsvetsning; Punktsvetsning - CEMONT TF 300 Betriebs-Wartungs Und Sicherheitsanleitung

SV
ställning utmärkas av en specifik trådmatningshastighet vil-
ken väljas med hjälp av potentiometer (ref. 4 - Figur 1 Sid. 3.).
6.2 KOLSTÅLSVETSNING
För MIG-svetsning fortsätt enligt följande:
1. Använd en binär skyddande gas (vanligtvis AR/CO2 bland-
ning med blandningsförhållande från 75-80 % Argon och från
20-25 % CO2), eller ternära blandningar så som AR/CO2/
O2. Dessa gaser bjuder svetsvärme och homogen och kom-
pakt svetssträng, fastän inträngningen är svag. Användning
av kolsyra (MAG) som skyddande gas uppnår en tunn och
väl genomträngd påsvets, men gasens jonisering kan för-
sämra elbågens stabilitet.
2. Använd trådmatning av samma kvalitet som är kvaliteten av
svetsstål. Använd alltid en kvalitetstråd; svetsning med rosti-
ga trådar kan förorsaka svetsdefekter. I allmänheten använd-
bar strömskala för trådanvändning är följande:
- Ø tråd mm x 100 = minimum ampere
- Ø tråd mm x 200 = maximum ampere
Exempel: Ø tråd 1.2 mm= minimum 120 ampere / maximum
240 ampere.
Angiven omfång användas med binära gasblandningar Ar/
CO2 och med SHORT.
3. Svetsa inte delar med rost, olja eller smörja på.
4. Använd brännare enligt svetsströmspecifikation.
5. Kontrollera regelbundet att underlägg på återledarfästen är
inte skadad och att svetskablar (brännare och jord) är inte
klippade eller brända, vilket kunde minska effektiviteten.
6.3 ROSTFRITT STÅL SVETSNING
MIG-svetsning av 300-serie (austenitisk) rostfritt stål måste utför-
as med en skyddande gas som har en hög argonvolym och ett litet
procenttal av O2 för att stabilisera bågen. Den oftast tillämpade
blandningen är AR/O2 98/2.
- Använd aldrig CO2 eller AR/CO2 blandningar.
- Berör aldrig tråden.
Tillsatsmaterialet som används måste vara av bättre kvalitet än
basmaterialet och svetszonen måste vara absolut ren.
FEL
OJÄMN NIVÅ
ÖVERTJOCKLEK
BRISTANDE METALL
OXIDERAD PÅSVETS
BRISTFÄLLIG GENOMTRÄNGNING
ÖVERGENOMTRÄNGNING

SVETSNINGSFEL VID MIG-SVETSNING

UTSEENDE ORSAK OCH ÅTGÄRDER
- Dålig beredning
- Utjämna kanter och håll under punktsvetsning
- Ingen utgångsspänning eller svetshastighet för låg.
- Felaktig brännarlutning.
- Tråddiameter för stor.
- Svetshastighet för hög.
- Svetsspänning för låg för svetsmetoden.
- Svetsa i U-stången om en lång båge användas.
- Regulera spänningen.
- Tråden är böjd eller över-utskjutande ur trådförarslangen.
- Felaktig trådmatningshastighet.
- Felaktig brännarlutning.
- Felaktig eller otillräcklig avstånd.
- trådförarslangen är utsliten.
- Trådhastighet för låg för tillämpad spänning eller för svetshastighet.
- Trådhastighet för hög.
- Felaktig brännarlutning.
- För långt avstånd.
6.4

ALUMINIUMSVETSNING

För MIG-svetsning av aluminium använd följande:
1. 100 % Argon som skyddande gas.
2. Fyllnadstråd med sammansättning anpassad till svetsbas-
materialet. För att svetsa ALUMAN och ANTICORODAL an-
vänd 3-5 % kiseltråd. För att svetsa PERALUMAN och
ERGAL använd 5 % magnesiumtråd.
3. Använd brännare som är bestämmd för aluminiumsvetsning.
6.5

PUNKTSVETSNING

Den här typen av svetsning tillämpas för punktsvetsning av två
överlappande plåtar och kräver användning av en speciell gasdy-
sa.
Montera in gasdysan för punktsvetsning, tryck den mot stycket
som ska svetsas. Tryck på brännarknappen; observera att det kan
hända att svetsmaskinen lösgör sig från stycket. Denna tidsperiod
är inställd av TIMER regulatorn (ref. 5 - Figur 1 Sid. 3.) och måste
justeras beroende av materialets tjocklek.
7.0 SVETSNINGSFEL VID MIG-SVETSNING
7.1

KLASSIFICERING AV FEL OCH DERAS BESKRIVNING

MIG-svetsar kan ha olika defekter och det är viktigt att identifiera
dem.
I den följande tabellen finns olika defekter. Sådana fel skiljer sig
inte i form eller karaktär från dessa som förekommer vid manuell
bågsvetsning med belagda elektroder. Skillnaden mellan de två
metoderna består oftast i defektfrekvensen: porositet, till exempel,
är vanligare vid MIG-svetsningen och slaggen förekommer bara
vid svetsningen med belagda elektroder.
MIG-svetsar kan ha olika defekter och det är viktigt att identifiera dem.
Sådana fel skiljer sig inte i form eller karaktär från dessa som före-
kommer vid manuell bågsvetsning med belagda elektroder. Skillna-
den mellan de två metoderna består oftast i defektfrekvensen:
porositet, till exempel, är vanligare vid MIG-svetsningen och slaggen
förekommer bara vid svetsningen med belagda elektroder.
Orsaker och förebyggande av fel är också ganska annorlunda.
I den följande tabellen finns olika defekter.
4 SV